Gudar i asatro

Den polyteiksitka asatron har två gudastammar; Asarna och Vanerna. Asarna är de mer himmelska gudarna som är naturkrafter som håller universum ihop. De lever i Asagård, som är på toppen av världsträdet Yggdrasil. Vanerna är gudar som förknippas med det jordliga och mänskliga, t.ex. fruktbarhet och de är en aning lägre gudar än asarna och de lever i Vanaheim. Det är dock oklart om man i hednisk tid delade gudarna i asar och vaner, eftersom uppdelningen finns mest i källor som är skrivna i kristen tid t.ex. Eddan. Moderna asatroende baserar ändå sin kunskap på eddan och därmed delar gudarna i asar och vaner. Man kan kanske även räkna alver som gudar, dock det är litet oklart om de är vaner (dvs alv synonym för van) eller om de är en tredje gudasläkt.

Några asar

Odin

Fornvästnordiska Óðinn, fornengelska och saxiska Woden, gammal högtyska Wuotan, rekonstruerad urgermanska Woðanaz. Modern standardsvenska Oden (Odin används också i talspråk). Odins namn beryder mästare av extas. Odin är asarnas hövding men kan ändå ge sig av på långa resor i strävandet av egna intressen. Odin vill hela tiden skaffa sig mera visdom, och delar också gärna med sig visdom men han har litet intresse för samhälleliga värden såsom rättvisa och/eller respekt för lag och auktoritet. Odin är asarnas kung men också en tiggare. Odin är en krigsgud men också poesigud. Odin är t.o.m. androgynisk. Odin är/var dyrkad av dem som söker ära och prestige men också anses som en bedragare. P.g.a. dessa saker så är Odin en väldigt enigmatisk figur. Som mästare av extas så är Odin förknippad med krig, poesi, shamanism, suveränitet, magi, visdom och döden. Odins krigiska sida presenteras dock fel i modern populärkultur (Marvel). Odin var i verkligheten inte dyrkad som en ärofull krigsherre så som Thor och Tyr utan Odin representerar ett sorts stridskaos som "extasen" i hans namn tyder på. Odin bryr sig inte om alla krigare utan väljer sig vissa som han tycker att är värda. Odin hade en stark förbindelse med berserker och andra sorters "krigar shamaner" vars stridstekniker hade göra med en andlig förbindelse med totemer, såsom vargar och björnar och Odin. Skillnaden mellan Tyr och Odin som härskar arketyp är att Tyr har att göra med lag och rättvisa medan Odin har mera att göra med magi och visdom. 

Odin är en vandrande krigar shaman som är på en livslång resa sökande efter mera kunskap och visdom. Odin t.o.m. offrade sitt ena öga i utbyte av mera kunskap. Odin som shaman kan ge sig på  andliga resor ridande på en häst med åtta ben, som är typiskt för nord eurasiatisk shamanism. Odin har också med sig flera totemdjur såsom korparna Hugin och Munin, vargarna Geri och Freki. Det mest utstående av Odins shamanism är att han är en utövare av seidr (bokstavligen "säd") som är en form av germansk shamanism som bara kvinnor utövade, den här kvinnliga egenskapen förhindrar Odin att uppnå den traditionella germanska mansstatusen. Dessutom så talar Odin bara i dikter (poesins gud) och bringar de döda krigarnas själar till Valhalla (dödsgud). Onsdag betyder "Odins dag".

Olika illustrationer av Odin:

Tyr

Tyr är kronologiskt äldre än Odin. Tyr är den indo-europeiska patriarkguden (dvs samma gud som Zeus, Jupiter, Dyaus Pitar i vedisk religion. På vikingatiden var dock Tyrs roll ersatt av Odin. En teori är att kaoset som folkvandringstiden åstadkommit orsakade att germanerna inte mera litade på Tyr, utan  vände sig mot den mera mystiska Odin (den här teorin är misstänksam pga att nordgermanerna (skandinaverna) som också ersatte Tyr med Odin inte var bland stammarna som blev förtryckta på folkvandringstiden) . Tyr är en krigsgud, men också gud av lag, rättvisa, ed, och auktoritet. Hos de nordgermanska stammarna  som inte ännu var kristnade på vikingatiden så var Tyr dock en gud som var förknippad med dessa värden fastän hans position inte var så viktig mera. Tisdag betyder "Tyrs dag".

Illustrationer av tyr:

Thor

Thor är en av de viktigaste asarna och hade mest populäritet under vikingatiden hos vikingarna. Thor är både en åskgud och krigargud. Thor är arketypen till en lojal och ärofull krigare, ett ideal till de germanska krigarna. Thor är Asagårds beskyddare och kämpar mot de attackerande jättarna. Thors styrka och hjältemod är oöverträffat. Thor bär på ett bälte (megingjarðar) och en hammare (Mjölnir). Alltid när en blixt slog ner så trodde man att Thor slog en jätte med Mjölnir, ridande med sin kärra. Man trodde dock inte att Thor fysiskt red på en kärra när det åskade utan det är symbolik för en osynlig verklighet som den materiella världen visar ett synbart mönster för. Thors värsta fiende är Jormungand dvs Midgårdsormen. Thor och Jormungand kommer att döda varandra vid ragnarök dvs när världen tar slut. Thor representerar ordning och jättarna kaos och katastrof. Det är då litet ironiskt att Thors far Odin är halvjätte och Thors mor Jord är en fullblodig jätte. Thor anknyts också till jordbruk och fruktbarhet i angående det.

Illustrationer av Thor: 

Frigg

Frigg är den högsta gudinnan av asarna och är Odins hustru. Det finns inte så mycket specifik information dokumenterat av Frigg pga att hon delar så många egenskaper med Freja. Det beror på att båda gudinnorna utvecklats från en och samma gudinna som hette Frija.  

Frigg är en völva, en sorts vikingatids shaman som utövar seidr. Frigg är ödets gudinna som väver ödets nät. Hon kan ändra på människors öden när hon vill. Frigg är arketypen för de germanska hövdingens fru som är en veleda (urgermanska). Veledan spådde för krigarna hur det skulle gå. Splittringen mellan Frigg och Freya hände egentligen under vikingatiden, alla andra germanska stammar trodde på Frija. Fredagen är nämnd efter Frigg.

Illustrationer på Frigg:

Loki

Loki är bedragaren i nordgermansk mytologi. Loki är en asagud fast hans fader är en jätte som heter Farbauti och hans moder heter Laufey, det är inte säkert om Lokis moder är jätte eller gudinna. Loki har också egna barn. Med jättinnan Angrboða har han en dotter, Hel, som är en dödsgudinna. Han har också en son, Jormungand. En andra son är Fenrir, som har formen av en varg. Fenrir bet armen av Tyr. Loki har ingen medkänsla mot de andra gudarna. Loki kan ändra form. En gång ändrade Loki sin form till ett sto och födde Odins häst Sleipnir. 
Loki kan kanske jämföras med den kristna djävulen. Loki bryr bara om sig själv och ytliga begär, Loki är ondsint, tycker om att driva med folk men kan också hjälpa. I sitt inre så är Loki ändå nihilistisk. Loki hjälper både asarna och jättarna beroende på vad som passar honom bättre. Vid ragnarök så väljer han ändå jättarnas sida. 
Det finns inga bevis på dyrkan av Loki, för att han var motsatsen till alla germanska värden.

Illustrationer av Loki: 

Några vaner

Freja

Freja är en van men också en hedersmedlem av asarna. Frejas far är vanen Njord. Man vet inte vem Frejas mor är men det finns lingvistiska bevis på att det är Nerthus (som var inte ändå dyrkad av nordgermanerna). Frejas bror är vanen Frej. Frejas man heter Odr, som ger sig ut på långa vandringar. Det är självklart att Odr är samma som Odin, eftersom Freja och Frigg var från början en enda gudinna; Frija.
Freja är som gudinna förtjust av kärlek, fruktbarhet, skönhet och materiell rikedom. Dessa "jordliga" saker är kännetecknande för vaner. Men Freja är inte någon typisk vild kärleksgudinna. Hon är arketypen för völvor. Enligt eddan var det hon som lärde det till de andra gudarna som också håller på med seidr. Som völva så är hon mästare på att manipulera andra varelsers begär, lycka och hälsa, som betyder att hon har väldigt mycket kunskap om alla varelser. Fredagen är också nämnd efter Freja. Det fanns två versioner av ordet i fornnordiskan. Den andra versionen är Friggs dag.



Illustrationer av Freja:

Frej

Frej är Frejas bror. Han är också en hedersmedlem av asarna. Frej är en fruktbarhetsgud och var väldigt populär bland många germanska stammar. Frej var en gud som det offrades mycket till, speciellt vildsvin. Frej bor i Alfheim, alvernas hemland, som betyder att han kan potentiellt vara alvernas härskare, men det är dock bara spekulering eftersom det finns inga källor som pekar på det. Frej tar sig fram med en vagn som är dragen av vildsvin. Frej förknippas med fruktbarhet, välmående och rikedom. Många germanska stammar har fått sitt namn från Frej (urgermanska Ingwaz) såsom ingaevonerna och ynglingaätten.

Illustrationer av Frej: